Valarbete i USA

FOTO DANIEL KEDERSTEDT SVD

En av de första frågorna jag fick när jag medverkade i Expressen TV var om partikonventen markerar startskottet för den ”riktiga” valrörelsen i USA. Och det skulle jag säga att de i viss mån gör.

Det kan onekligen kännas som att presidentvalrörelsen har pågått i en smärre evighet. Både Hillary Clinton och Donald Trump lanserade sina respektive kandidaturer för mer än ett år sedan och primärvalen var, på båda sidor, en tämligen utdragen historia. Men den stora mediebevakningen till trots ska vi samtidigt komma ihåg att primärvalsäsongen främst engagerar de redan inbitna partianhängarna.

Gemene väljares intresse ökar ju närmare valet vi kommer och min erfarenhet är att såväl konventen som de kommande debatterna utgör energiinjektioner till en maratonlång valrörelse. Med alla andra plattformar för kandidaterna att nå ut med sitt budskap (inte minst sociala medier) har konventens betydelse förvisso minskat något under senare valår men med två kandidater som Donald Trump och Hillary Clinton har de inte gått obemärkt förbi.

Undertecknad står nu i färd med att planera höstens vistelse i USA. Tillsammans med två vänner kommer jag att följa slutspurten på plats i Florida, som just nu rankas som den viktigaste delstaten. Under en veckas tid kommer vi bl.a. att knacka dörr för Clintonkampanjen och försöka pricka in något tal av de båda kandidaterna när de framträder i The Sunshine State.

I sammanhang där jag samtalar om USA-valet får jag ofta frågan om hur det går till rent praktiskt att delta i en amerikansk valrörelse. Baserat på mina erfarenheter från fyra amerikanska valrörelser – kongressvalen 2006 och 2010 samt presidentvalen 2008 och 2012 – kommer här en kort sammanfattning av hur det går till valarbeta i USA.

Komma i kontakt med kampanjen

Det enklaste är att börja online. Surfa in på hemsidan för den kandidat som du vill valarbeta för och gå in under fliken som handlar om att engagera sig. Genom att skriva in postnumret för var i USA du befinner dig får du sedan upp kampanjaktiviteter i närheten. Ibland kan man anmäla sig och ibland är det bara att dyka upp på en angiven adress och tidpunkt. Du kan även prenumerera på nyhetsbrev för att få kampanjnyheter direkt till din inkorg och att följa kandidaterna på sociala medier utgör också en bra informationskälla.

Skulle du vilja komma i kontakt med kampanjen IRL snarare än över nätet rekommenderar jag att googla partiet i den delstat du befinner dig (exempelvis ”Democratic Party Virginia”) och därifrån hitta lokala kampanjkontor i din stad. Dit kan du sedan gå och säga ”hej, jag vill göra en insats för kandidat X” och du kommer att bli välkomnad och få all information du behöver. Du behöver alltså inte kunna din kandidats politiska ståndpunkter från a till ö utan din vilja att vara med och bidra är den grundläggande faktorn.

Kampanjaktiviteter

Det finns en rad olika saker att göra i en amerikansk valrörelse och du kan välja själv vad som passar dig. Min första valrörelse i USA var Hillary Clintons återvalskampanj till senaten 2006. Då knackade jag dörr för Demokraterna i delstaten New York och samtalade med väljare om vikten av att gå och rösta. Med samma syfte ringde jag även till väljare och uppgifterna från telefonsamtalen registererades därefter i en databank för att veta vilka personer som vi ännu inte fått kontakt med, vilka som inte var övertygade om att de skulle rösta, osv. Personligen tycker jag att dörrknackning är särskilt givande eftersom det ger så många personliga möten med väljare och en inblick i vilka frågor som är viktiga i deras vardag.

I valrörelsen 2012, då jag under tre månader var bosatt i New York, åkte jag vid flera tillfällen buss med Demokraterna på Manhattan till grannstaten Pennsylvania, som var en av de avgörande delstaterna, för en heldags dörrknackning (vilket jag har beskrivit mer här). Du kan även ägna dig åt väljarregistrering eller att hjälpa till med praktiska sysslor på ett lokalt kampanjkontor.

Ta sig runt

Om du vill kampanjarbeta över en eller flera delstater är min erfarenhet att det är både smidigt och prisvärt med transport. Jag har nyttjat hyrbil i delstaten New York 2006 och på Hawaii 2010, tåg mellan Orlando och Miami 2008, och buss från New York till Washington, Boston och Pennsylvania 2012. Det är dock värt att ha i åtanke att det är ett stort land vi talar om så även avstånd som kan se korta ut på kartan kan ta sina timmar. Jag brukar därför förbereda mig med en matsäck (det har inte funnits några restaurangvagnar på de tåg jag har åkt med), ett nummer av TIME eller Washington Post, samt något schysst spel som casinoluck som funkar bra att spela i mobilen (många bussar och tåg har WiFi – kolla det innan du bokar).

Nöje

USA är inte bara ett spännande land att valarbeta i utan det finns som bekant mycket roligt att ägna sig åt vid sidan av kampanjandet. Om du är baserad i New York rekommenderar jag, förutom de uppenbara turistattraktionerna, att du laddar upp för valrörelsearbete med en brunch på fantastiska Clinton Street Baking. Och om du har tid att avvara så passa även på att hyra en bil och köra upp till Niagarafallet och kanske vidare till Toronto.

I Florida har jag gjort de klassiska besöken på Disney World, SeaWorld och Universal Studios, men det är också värt att nämna att det bara tar en timme med flyg att komma till fantastiska Bahamas.

… och om du skulle ta dig hela vägen till Hawaii som jag och min fru gjorde 2010 kan jag bara gratulera i förväg. Det är det bästa resmål jag har besökt, med sin kombination av storstadsliv i Honolulu, storslagen natur, idylliska stränder och fantastisk mat, inte minst den dagsfångade fisken.

I november blir det alltså Florida igen och min femte valrörelse på plats i USA. Mellan dörrknackning och att försöka se kandidaterna live (deras schema offentliggörs med kort varsel så man behöver vara quick on the feet) vill jag den här gången gärna även ner till Key West och USA:s sydspets. Även Everglades finns med på bruttolistan liksom nya Casino Miami. Hemma håller jag mig främst till spel i mobilen, eftersom det finns många bra mobilcasino, men på utlandsresor har det blivit lite av en tradition att besöka ett trevligt casino IRL. Och om tidsschemat tillåter kan det även bli att vi tar hyrbilen upp till grannstaten Georgia i norr.

Om du vill läsa mer om att valarbeta i USA diskuterade jag även ämnet i Tidningen VI tidigare i år.

Republikanernas konvent

Expressen Republikanernas konventSVT Republikanernas konventDen blev en tidig uppstigning för medverkan i Expressen TV och SVT:s Gomorron Sverige, båda om Republikanernas konvent.

Hos Expressen lyfte jag bl.a. att Donald Trumps fru Melania Trump framförde sitt tal på konventet med en trygg retorik men att innehållet var tämligen platt, att Rick Perrys anförande om krigsveteraner hade en känslomässig styrka, och att konventet som helhet hittills har fört tankarna till den klassiska inledningen på Charles Dickens ”Två städer” – att det för Republikanerna är den bästa av tider och den värsta av tider.

Den bästa av tider i avseendet att partiet samlas i Ohio och under fyra dagar har allt strålkastarljus på sig när de tar avstamp inför höstens valrörelse. Och den värsta av tider eftersom att partiet må vara samlat på samma plats rent fysiskt men tumultet på konventets golv, och det faktum att inga tidigare presidenter, ingen i Bushfamiljen och – kanske mest anmärkningsvärt – ingen hemmaguvernör i form av John Kasich, är på plats vilket blottar att partiet fortfarande är djupt splittrat.

Även hos SVT samtalade jag om bilden av konventet so far, hur Trump kommer att agera under Demokraternas konvent och vem Hillary Clinton kommer att välja som sin running mate. Du kan se inslaget hos Gomorron Sverige här (cirka 49 minuter in i programmet) t.o.m. den 26 juli.

Mer att läsa:  Aftonbladet l CNNDala-Demokraten l New York TimesSydsvenskan l TIME

Så utnyttjar Trump dådet i Orlando

Så utnyttjar Trump dådet i OrlandoPublicerad på Metro Debatt 18 juni 2016

Masskjutningen på gayklubben Pulse i Orlando har skakat om världen. Minst 49 kvinnor och män sköts till döds. Orlandodådet är den blodigaste masskjutningen i modern amerikansk historia.

Samtidigt är en polariserande valrörelse i USA på väg in i sitt slutskede och dödskjutningen har gett bränsle till en debatt om både vapenkontroll och radikalisering. Och i svallvågorna efter Orlando har skillnaden mellan de båda partiernas kandidater blivit tydlig.

Efter att Donald Trump säkrade Republikanernas nominering har han själv gett uttryck för att han ska agera, och formulera sig, mer enande. Men det första Trump gjorde efter Orlando var att twittra att han hade rätt i att förutspå en sådan attack. Precis som han gjorde efter Paris, Bryssel och San Bernardino. Innan han uttryckte sitt stöd för de drabbade.

Inte heller tog han tillfället att framföra en strategiskt balanserad kritik mot att Barack Obama och Hillary Clinton har varit för svaga i kampen mot terror och extremism, något han skulle ha stöd för även utanför den republikanska väljarkåren.

Istället argumenterade Trump, med samma dystopi som tidigare, för att masskjutningen i Orlando legitimerar diskriminering mot alla muslimer och, återigen, att muslimer ska få inreseförbud i USA. Detta trots att gärningsmannen var född i New York. Så agerar en populist som bygger sin valrörelse på att väljare ska känna rädsla.

Hillary Clinton intog en diametralt motsatt utgångspunkt. En grundläggande skillnad är att Demokraternas kandidat var försiktig med slutsatserna och framhöll att mycket information om masskjutningen fortfarande saknas. Utan att nämna Donald Trump vid namn kritiserade hon samtidigt en farlig, antimuslimsk retorik och att förbjuda muslimer från att komma till USA.

Därtill tydliggjordes skillnaden i inställningen till vapen. Donald Trump anklagade Hillary Clinton för att vilja ta vapnen från amerikaner och lovade att träffa NRA för att diskutera hur landets medborgare ska kunna försvara sig. Det kan jämföras med Hillary Clinton som redan i primärvalet var den mest progressiva kandidaten i vapenfrågan och som under sitt tal i måndags på nytt klargjorde att vapenkontrollerna måste skärpas och att militära vapen ska bort från gatorna.

Synen på vapen, invandring och kampen mot terror är konfliktlinjer som Donald Trump länge har sökt och efter förra helgens dödsskjutning kommer de med all sannolikhet att stå i centrum för höstens presidentval.

Vem som kommer att vinna den debatten är för tidigt att säga. Men låt oss slippa en valrörelse som präglas av inskränkthet och hat. Det vore ovärdigt mot alla de som föll offer i Orlando.

Rasmus Lenefors, statsvetare (S) som har arbetat i Barack Obamas båda presidentvalrörelser och praktiserade i Hillary Clintons återvalskampanj till senaten.

Donald Trump om Orlando

Masskjutningen på nattklubben Pulse i Orlando på söndagen var inte bara den blodigaste i USA:s historia. Den blev också en makaber start på valrörelsen mellan Donald Trump och Hillary Clinton.

… och när Donald Trump gavs möjlighet att ge en värdig och presidentlik respons på terrordådet i Orlando underströk Republikanernas kandidat istället att han inte missar ett tillfälle att ägna sig åt fullfjädrad populism. Som Politico skriver i som helhet mycket läsvärd artikel:

“Appreciate the congrats for being right on radical Islamic terrorism,” Trump tweeted triumphantly mid-Sunday, as the FBI and Orlando police were still pulling bodies from Pulse, a gay nightclub where at least 49 innocents were gunned down. “I don’t want congrats, I want toughness and vigilance.”

Then, later, another self-inflicted pat on the back: “If we do not get tough and smart real fast, we are not going to have a country anymore,” he added. “I said this was going to happen — and it is only going to get worse.”

Donald Trump har länge sökt den här konflikten. Masskjutningen i Orlando, och debatten om både terrorbekämpning och vapenlagar, kommer med stor sannolikhet att stå i fokus i höstens valrörelse.

Mer att läsa: DN l DNNew York Times l SVT l SVT l SVTTIME l TIME l Washington Post l Washington Post

Sju år med Obama

obama-looking-downDen 8 november väljs USA:s nästa president. Det innebär följaktligen att vi samtidigt sätter punkt för Barack Obamas tid i Vita huset, även om han formellt sitter kvar en bit in på 2017.

Så hur summerar vi Obamas tid vid makten? Drygt sju år som har innehållit en återhämtning från finanskrisen, en historisk sjukvårdsreform, en mer tillbakadragen utrikespolitik, ett misslyckat försök att stänga Guantanamo, tragedin i Syrien, ett historiskt polariserat Washington, ett ”government shutdown” och ett Nobels fredspris. Bland mycket annat.

Undertecknad fick möjlighet att diskutera just Obamas tid i Vita huset i Kongresspodden, en svensk podcast om amerikansk politik. Du hittar avsnittet ”Sju år med Obama” här.

Mer att läsa: DN l DNGP l Huffington PostPoliticoSvDSVT l SVT