Socialdemokraterna vill inkludera hela kommunen

Politikerna vill inkludera hela kommunenDen här veckan har vi flyttat ut S-kansliet igen, från kommunhuset i centrala Huddinge till caféet i Skogås centrum. Vi gör det för att inkludera alla delar av den både till ytan och invånarantalet stora kommunen i ett samtal om hur vi bäst kan utveckla Huddinge.

Du kan läsa mer om vår vecka i Skogås i Mitt i Huddinge och om den förra utflytten till Vårby här.

Regeringen satsar på Södertörns högskola

sodertorns-hogskolaFoto: Claudio Bresciani/TT

Publicerad i Länstidningen 14 december 2016

Nyligen presenterade regeringen den forskningspolitiska propositionen. Tillsammans med de satsningar som är kopplade till energiforskningspropositionen innebär det att anslagen för forskning och innovation höjs med över tre miljarder kronor till 2020.

Resurstillskotten går bland annat till satsningar kopplade till stora samhällsutmaningar som klimat, digitalisering, hälsa, hållbart samhällsbyggande och kvaliteten i den svenska skolan. Regeringen prioriterar också ökade anslag direkt till universitet och högskolor för att stärka långsiktigheten i forskning och högre utbildning.

Genom regeringens satsningar förstärks alla Stockholmsregionens tre stora universitet: Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet. Det ökar vår regions attraktionskraft i den allt hårdare globala konkurrensen mellan olika storstadsområden för att locka investeringar och kompetens.

Regeringen gör dessutom en stor satsning på Södertörns högskola. Södertörns högskolas så kallade basanslag för forskning har varit betydligt mindre jämfört med andra högskolor med motsvarande storlek.

Det beror på att den förra borgerliga regeringen särbehandlade Södertörns högskola negativt i fråga om direkta anslag. De ansåg att forskningen vid Södertörns högskola huvudsakligen skulle finansieras via Östersjöstiftelsen.

Den tidigare politiken med att hålla Södertörns forskningsanslag på en låg nivå har hämmat högskolans möjligheter till utveckling. Regeringen förstärker därför de direkta forskningsanslagen till Södertörns högskola vid sidan av den finansiering som kan ges via Östersjöstiftelsen.

För att förbättra utbildningarnas forskningsanknytning kommer från och med 2018 de statliga högskolorna garanteras basanslag om minst 12 000 kronor per helårsstudent. Södertörns högskola ska inte utgöra något undantag från detta. Det är viktigt att de utbildningar som inte har en direkt Östersjökoppling ges en starkare forskningsanknytning – till exempel lärarutbildningarna.

Regeringen återkommer i budgetpropositionen för 2018 med de exakta anslagen för Södertörns högskola, men redan nu kan konstateras att basanslagen till högskolan kommer öka med cirka 20 miljoner kronor.

Södertörns högskola har allt sedan sin tillkomst 1996 gjort betydande insatser för att motverka segregation och att bredda rekryteringen till studenter från studieovana miljöer. Det har varit betydelsefullt för utvecklingen på Södertörn.

Högskolans nuvarande vision sätter fokus på hållbar samhällsutveckling, bildning och kritiska samtal om vår tids stora frågor. I och med den satsning som nu görs på Södertörns högskola ges goda möjligheter att fortsätta förverkliga visionen.

Helene Hellmark Knutsson (S)
minister för högre utbildning och forskning

Ingela Nylund Watz (S)
riksdagsledamot Södertälje

Rasmus Lenefors (S)
oppositionsråd Huddinge

Farligt om EU gör sig beroende av Turkiet

farligt-om-eu-gor-sig-beroende-av-turkiet

Publicerad på Dagens Arena 13 december 2016

Utvecklingen i Turkiet väcker djup oro. Sedan Erdogan tillträde som president 2014 har han eftersträvat ett auktoritärt styre som skulle ge honom närmast obegränsad makt.

Efter militärkuppen i somras har tre månaders undantagstillstånd förlängts med ytterligare tre månader och under tiden har Erdogan rensat bort meningsmotståndare i en takt som saknar motstycke i modern turkisk historia. Över 125 000 människor har avskedats varav nästan 40 000 har kastats i fängelse. Landets intellektuella, journalister, människorättsaktivister och oppositionspolitiker har spärrats in en efter en. ”Samröre med terrorism” är den svepande anklagelsen. En expertpanel vid Europarådet slog förra veckan fast att utrensningen bryter mot såväl internationell rätt som den turkiska konstitutionen.

Nyligen slog polisen till mot den oberoende tidningsredaktionen Cumhürriyet, som var den sista Erdogan-kritiska tidningen. Över 200 medier har nu stängs ner. Det är ett stort bakslag för turkisk demokrati och yttrandefrihet.

Därtill har förtrycket mot minoriteter som kurder, armenier, kristna och aleviter eskalerat. För en kort tid sedan greps ett tiotals politiker från det pro-kurdiska partiet HDP, bland annat den demokratiskt folkvalde ledaren Selahattin Demirtas och Figen Yuksekdag, vilka har utgjort en hörnsten för utvecklingen av mänskliga rättigheter i landet.

Många människor i de sydöstra delarna av Turkiet lever samtidigt i en misär jämförbar med grannlandet Syrien och landet står på randen till ett inbördeskrig mellan kurder och turkar. Följderna av det skulle bli katastrofala, inte bara för Turkiet utan även för EU och Sverige. Det skulle innebära nya flyktingkriser och framför allt nya mänskliga tragedier.

Erdogans planer har även lett till en turkisk militärintervention i Syrien. Liknande scenario väntas i Irak, där civila i relativt lugnare områden riskerar att råka ut för turkisk aggression. Det finns i dagsläget inget som tyder på att president Erdogan skulle vilja överge sina neo-ottomanska planer.

Flyktingkrisen har hittills varit Turkiets trumfkort gentemot EU. Den har inneburit att EU har tvingats agera och uttrycka sig aktsamt i frågan om Erdogans alltmer despotiska styre.

Och det ligger i både EU:s och Turkiets intresse att samarbeta och det är viktigt med en fortsatt dialog – så bred som möjligt. Att försöka påverka Turkiet i rätt riktning är fortfarande att föredra före sanktioner.

Samtidigt kan samarbete inte ske till vilket pris som helst. Mänskliga rättigheter får aldrig bli förhandlingsbara och att förtrycka ett lands opposition aldrig accepterbart.

Att EU gör sig beroende av ett Turkiet som avfärdar frihet och demokrati vore både kortsiktigt och farligt.

Rasmus Lenefors, oppositionsråd för Socialdemokraterna i Huddinge
Celal Celepli, styrelseledamot för Socialdemokraterna i Huddinge

S kräver svar om kostnader för bemanningsföretag

Huddinge har Sveriges tredje högsta kostnader för bemanningsföretag. I en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) vill Socialdemokraterna ha svar på vad som görs för att minska kommunens kostnader för inhyrd personal och säkra en trygg arbetsmiljö.

I en artikel i Dagens Samhälle (nr 42 2016) framgår det att Sveriges kommuner köpte in tjänster från bemanningsföretag för 1,2 miljarder kronor förra året. Stockholm och Göteborg toppar listan men på tredje plats ligger Huddinge. Huddinge är därmed den kommun i Sverige som har de tredje högsta kostnaderna för bemanningsföretag. Med en ökning på 27 procent från 2014-2015 landade Huddinges kostnader för inhyrd personal förra året på 39,8 miljoner kronor.

– Huddinges höga kostnader för inhyrd personal är oroande, inte minst mot bakgrund av det svaga ekonomiska läget i kommunen. Att hyra in personal är ett sätt att klara tillfälliga arbetstoppar men målet måste vara att som huvudregel ha egen anställd personal. Det ger både stabilitet samtidigt som extra kostnader undviks, säger Rasmus Lenefors (S), kommunalråd i opposition.

I september 2016 presenterade Arbetsmiljöverket arbetsskadestatistik som visade att det är dubbelt så vanligt att inhyrd personal drabbas av arbetsplatsolyckor

– Vi vet att inhyrd personal ofta vittnar om stress, delade turer och inte minst svårigheter att skapa nära relationer och bidra till långsiktig utveckling av verksamheten. Daniel Dronjak behöver därför ge svar på vad som görs för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för alla som arbetar i kommunen, säger Fredrik Fjällström (S), ledamot i kommunfullmäktige.

S ställer Daniel Dronjak till svars om höjda föreningsavgifter

bild-handboll

Den 8 november fattade kultur- och fritidsnämnden beslut om att höja avgifterna för Huddinges föreningar. Inför att slutgiltigt beslut ska fattas i kommunfullmäktige i början på 2017 ställer Socialdemokraterna kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) till svars för förslaget genom att lyfta upp frågan till debatt på kommunfullmäktige den 5 december.

– I Huddinges föreningsliv finns många eldsjälar som lägger ner tid och kraft på att göra Huddinge till en bättre plats att leva på. I samtal med Huddinges föreningar har vi fått en tydlig bild av att den föreslagna höjningen både kommer att leda till att verksamhet läggs ned och att medlemsavgifter höjs – inte bara för vuxna utan även för barn och unga, säger Rasmus Lenefors, kommunalråd (S).

– Att höja föreningsavgifterna är ogenomtänkt, inte minst eftersom det saknas en analys av konsekvenserna. Därför måste Daniel Dronjak svara på om han anser att han och övriga politiker som står bakom förslaget har haft en tillräcklig dialog med Huddinges föreningar och om han är införstådd med effekterna av förslaget, säger Sefkan Halbori, gruppledare i kultur- och fritidsnämnden (S).

Socialdemokraterna röstade nej till förslaget om att höja avgifterna för Huddinges föreningar vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 8 november. Vid sammanträdet överlämnade Sefkan Halbori även 1191 namnunderskrifter mot avgiftshöjningarna.