Republikanernas konvent

Expressen Republikanernas konventSVT Republikanernas konventDen blev en tidig uppstigning för medverkan i Expressen TV och SVT:s Gomorron Sverige, båda om Republikanernas konvent.

Hos Expressen lyfte jag bl.a. att Donald Trumps fru Melania Trump framförde sitt tal på konventet med en trygg retorik men att innehållet var tämligen platt, att Rick Perrys anförande om krigsveteraner hade en känslomässig styrka, och att konventet som helhet hittills har fört tankarna till den klassiska inledningen på Charles Dickens ”Två städer” – att det för Republikanerna är den bästa av tider och den värsta av tider.

Den bästa av tider i avseendet att partiet samlas i Ohio och under fyra dagar har allt strålkastarljus på sig när de tar avstamp inför höstens valrörelse. Och den värsta av tider eftersom att partiet må vara samlat på samma plats rent fysiskt men tumultet på konventets golv, och det faktum att inga tidigare presidenter, ingen i Bushfamiljen och – kanske mest anmärkningsvärt – ingen hemmaguvernör i form av John Kasich, är på plats vilket blottar att partiet fortfarande är djupt splittrat.

Även hos SVT samtalade jag om bilden av konventet so far, hur Trump kommer att agera under Demokraternas konvent och vem Hillary Clinton kommer att välja som sin running mate. Du kan se inslaget hos Gomorron Sverige här (cirka 49 minuter in i programmet) t.o.m. den 26 juli.

Mer att läsa:  Aftonbladet l CNNDala-Demokraten l New York TimesSydsvenskan l TIME

Så utnyttjar Trump dådet i Orlando

Så utnyttjar Trump dådet i OrlandoPublicerad på Metro Debatt 18 juni 2016

Masskjutningen på gayklubben Pulse i Orlando har skakat om världen. Minst 49 kvinnor och män sköts till döds. Orlandodådet är den blodigaste masskjutningen i modern amerikansk historia.

Samtidigt är en polariserande valrörelse i USA på väg in i sitt slutskede och dödskjutningen har gett bränsle till en debatt om både vapenkontroll och radikalisering. Och i svallvågorna efter Orlando har skillnaden mellan de båda partiernas kandidater blivit tydlig.

Efter att Donald Trump säkrade Republikanernas nominering har han själv gett uttryck för att han ska agera, och formulera sig, mer enande. Men det första Trump gjorde efter Orlando var att twittra att han hade rätt i att förutspå en sådan attack. Precis som han gjorde efter Paris, Bryssel och San Bernardino. Innan han uttryckte sitt stöd för de drabbade.

Inte heller tog han tillfället att framföra en strategiskt balanserad kritik mot att Barack Obama och Hillary Clinton har varit för svaga i kampen mot terror och extremism, något han skulle ha stöd för även utanför den republikanska väljarkåren.

Istället argumenterade Trump, med samma dystopi som tidigare, för att masskjutningen i Orlando legitimerar diskriminering mot alla muslimer och, återigen, att muslimer ska få inreseförbud i USA. Detta trots att gärningsmannen var född i New York. Så agerar en populist som bygger sin valrörelse på att väljare ska känna rädsla.

Hillary Clinton intog en diametralt motsatt utgångspunkt. En grundläggande skillnad är att Demokraternas kandidat var försiktig med slutsatserna och framhöll att mycket information om masskjutningen fortfarande saknas. Utan att nämna Donald Trump vid namn kritiserade hon samtidigt en farlig, antimuslimsk retorik och att förbjuda muslimer från att komma till USA.

Därtill tydliggjordes skillnaden i inställningen till vapen. Donald Trump anklagade Hillary Clinton för att vilja ta vapnen från amerikaner och lovade att träffa NRA för att diskutera hur landets medborgare ska kunna försvara sig. Det kan jämföras med Hillary Clinton som redan i primärvalet var den mest progressiva kandidaten i vapenfrågan och som under sitt tal i måndags på nytt klargjorde att vapenkontrollerna måste skärpas och att militära vapen ska bort från gatorna.

Synen på vapen, invandring och kampen mot terror är konfliktlinjer som Donald Trump länge har sökt och efter förra helgens dödsskjutning kommer de med all sannolikhet att stå i centrum för höstens presidentval.

Vem som kommer att vinna den debatten är för tidigt att säga. Men låt oss slippa en valrörelse som präglas av inskränkthet och hat. Det vore ovärdigt mot alla de som föll offer i Orlando.

Rasmus Lenefors, statsvetare (S) som har arbetat i Barack Obamas båda presidentvalrörelser och praktiserade i Hillary Clintons återvalskampanj till senaten.

Donald Trump om Orlando

Masskjutningen på nattklubben Pulse i Orlando på söndagen var inte bara den blodigaste i USA:s historia. Den blev också en makaber start på valrörelsen mellan Donald Trump och Hillary Clinton.

… och när Donald Trump gavs möjlighet att ge en värdig och presidentlik respons på terrordådet i Orlando underströk Republikanernas kandidat istället att han inte missar ett tillfälle att ägna sig åt fullfjädrad populism. Som Politico skriver i som helhet mycket läsvärd artikel:

“Appreciate the congrats for being right on radical Islamic terrorism,” Trump tweeted triumphantly mid-Sunday, as the FBI and Orlando police were still pulling bodies from Pulse, a gay nightclub where at least 49 innocents were gunned down. “I don’t want congrats, I want toughness and vigilance.”

Then, later, another self-inflicted pat on the back: “If we do not get tough and smart real fast, we are not going to have a country anymore,” he added. “I said this was going to happen — and it is only going to get worse.”

Donald Trump har länge sökt den här konflikten. Masskjutningen i Orlando, och debatten om både terrorbekämpning och vapenlagar, kommer med stor sannolikhet att stå i fokus i höstens valrörelse.

Mer att läsa: DN l DNNew York Times l SVT l SVT l SVTTIME l TIME l Washington Post l Washington Post

Sju år med Obama

obama-looking-downDen 8 november väljs USA:s nästa president. Det innebär följaktligen att vi samtidigt sätter punkt för Barack Obamas tid i Vita huset, även om han formellt sitter kvar en bit in på 2017.

Så hur summerar vi Obamas tid vid makten? Drygt sju år som har innehållit en återhämtning från finanskrisen, en historisk sjukvårdsreform, en mer tillbakadragen utrikespolitik, ett misslyckat försök att stänga Guantanamo, tragedin i Syrien, ett historiskt polariserat Washington, ett ”government shutdown” och ett Nobels fredspris. Bland mycket annat.

Undertecknad fick möjlighet att diskutera just Obamas tid i Vita huset i Kongresspodden, en svensk podcast om amerikansk politik. Du hittar avsnittet ”Sju år med Obama” här.

Mer att läsa: DN l DNGP l Huffington PostPoliticoSvDSVT l SVT

Sanders kommer att förlora – men är en vinnare ändå

Sanders kommer att förlora - men är en vinnare ändåPublicerad på Dagens Arena 26 april 2016

Sanders är kvar i nomineringsprocessen och har lyckats förflytta hela det politiska samtalet åt vänster. Det gör honom till en av valårets största vinnare, skriver Rasmus Lenefors, statsvetare (S).

»Jag är säker på att Hillary Clinton kommer att bli partiets kandidat. Det har Demokraternas etablissemang redan bestämt.«

Den här profetian kom från Atul, en arkitekt från New York som jag knackade dörr tillsammans med i Obamakampanjen, i ett propert villakvarter i Pennsylvania. Även om 2012 års presidentval fortfarande var nära två månader bort småpratade vi mellan väljarsamtalen om valet 2016.

Att Hillary Clinton skulle kandidera på nytt inför valet 2016 var redan då en lågoddsare. Likaså att Clinton skulle vara partietablissemangets kandidat. Det här valåret har dock visat att partieliten – inom båda partier – inte har nomineringsprocessen i sin hand.

Att Clinton skulle utmanas från vänster var i sig inte förvånande. En kandidat som representerar partibasen utgör snarare regel än ett undantag. Men få hade förväntat sig att Clinton fyra månader in på 2016 skulle delta i en utdragen kamp om Demokraternas nominering med en 74-årig socialist.

Bernie Sanders framgång, som till största del har skett bland unga väljare, är dock inte ologisk. Med en hederlig framtoning, en populistisk retorik och med en med amerikanska mått mätt radikal agenda har Sanders skickligt ramat in och kanaliserat en befintlig ilska mot – och förändringsvilja kring – ekonomisk ojämlikhet, studieavgifter, frihandel, Irak-kriget, polisbrutalitet och överfyllda fängelser.

I flera fall har han inte bara lyckats förflytta den mer mittenorienterade Hillary Clinton åt vänster, han har även fått media att föra en annan samhällspolitisk diskussion. Det är, av en socialist i USA, en anmärkningsvärd bedrift.

Men även om Bernie Sanders tidigare under våren radade upp åtta vinster under nio nomineringsval var de flesta av dem relativt små och delegatfattiga delstater. Eftersom det heller inte har varit »winner takes all« har Sanders inte knappat in nämnvärt på Hillary Clintons ledning. För att gå om, eller åtminstone komma ikapp, Clinton skulle Sanders behöva ta hem några tunga pokaler, som New Yorks primärval förra veckan. Det vann Clinton med 16 procentenheter.

Under tisdagen får Sanders en ny chans när fem delstater röstar i Demokraternas primärval: Connecticut, Delaware, Maryland, Pennsylvania och Rhode Island.

Sanderslägret har siktet inställt på en vinst i den minsta delstaten (Rhode Island) och hoppas på en skräll i den största (Pennsylvania). Men aktuella opinionsmätningar antyder att det kommer bli en tung valnatt för Vermontsenatorn. Och även med bästa möjliga utfall för Sanders del kommer Clintons försprång i antal delegater sannolikt att växa.

Bernie Sanders har nyligen lovat att stanna kvar i nomineringsprocessen fram till Demokraternas konvent i sommar. Men trots en fortsatt framgångsrik pengainsamling och tusentals åhörare på sina kampanjevents innebar storförlusten i New York att Sanders utsikter att bli partiets kandidat i princip är obefintliga. Delegatmatematiken visar att Clinton skulle kunna ta hem segern även om hon förlorar samtliga återstående delstater.

Bernie Sanders kommer med all sannolikt inte att vinna Demokraternas nominering. Förenklat beror det på att Sanders inte har lyckats bygga en koalition mellan alla de unga som stöttar honom och andra väljargrupper.

Men att den 74-årige senatorn är Hillary Clintons enda kvarvarande utmanare och – framför allt – att han har lyckats förflytta hela det politiska samtalet i USA åt vänster gör honom ändå till en av valårets stora vinnare.

Rasmus Lenefors, statsvetare (S) som har arbetat i båda Barack Obamas presidentvalrörelser och praktiserade i Hillary Clintons återvalskampanj till senaten