Etikettarkiv: Barack Obama

Vi har mycket att lära från USA – men inte det här

moderater-ni-tog-det-samsta-fran-trumpPublicerad i Aftonbladet 18 november 2016

Amerikanska valrörelser beskrivs ofta som både hårda och smutsiga. På goda grunder. Men det finns också mycket värdefullt att lära sig.

Sedan 2006 har jag kampanjarbetat för Demokraterna i tre presidentval och två kongressval. Jag har inspirerats av Demokraternas låga trösklar för engagemang, förmågan att ta vara på varje enskild kampanjarbetares kompetens och partiets oerhört välorganiserade gräsrotsarbete.

Därför tycker jag att det är bra att företrädare för Moderaterna och andra partier hämtar inspiration från amerikanska valkampanjer. Men efter Moderaternas USA-besök för att följa årets valrörelse finns det skäl att fråga vilka lärdomar man har tagit med sig.

En tidig indikation kom när partiets kommunikationschef la upp en bild på sig själv framför en amerikansk SUV där han skrev ”When they go low, we kick them in the balls”.

Kanske fanns det någon humoristisk tanke bakom som jag inte förstår. Men förutom att kommunikationschefen för ett parti som gör anspråk på statsministerposten skriver om att sparka människor mellan benen är det här ett exempel på att de inte verkar ha lärt sig någonting av årets valrörelse. Åtminstone inte något positivt.

Kommunikationschefens citat är en förvriden version av Michelle Obamas ord på Demokraternas partikonvent, ”When they go low, we go high”, som kapslar in en essens av hela valkampanjen – att inte sänka sig till Donald Trumps nivå.

Än värre blev det som bekant igår när Moderaternas digitala kommunikatör kallade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll för hora och möttes av skratt från sina kollegor på partikansliet.

Jag har själv aldrig pratat med Anna Kinberg-Batra. Men baserat på den bild jag har fått av henne genom media har jag inga skäl att tro att hon skulle uttrycka sig på samma sätt som den nu avskedade kommunikatören eller att hon skulle bli en svensk Donald Trump. Tvärtom ger Kinberg Batra ett kompetent och erfaret intryck.

Däremot är jag orolig över att Moderaternas partiledare inte verkar ha kontroll över vad som händer i hennes parti. Och det väcker starka associationer till USA.

För det var inte Donald Trump som skapade hatet. Det var hatet som skapade Donald Trump. Trumps kandidatur är slutprodukten av att Tea Party-rörelsen har tagit sig in i det republikanska partiet och vridit det i en extrem riktning.

Jag var med i valrörelsen 2008 när John McCain bet ifrån mot supportrar som kallade Barack Obama för terrorist. Jag var med fyra år senare när Mitt Romney markerade mot att sätta likhetstecken mellan islam och extremism. Men efter att Obama blev omvald 2012 brast Republikanernas renhållningsarbete. Spärrarna mot sexism och rasism luckrades upp.

När jag i år besökte ett tal av Republikanernas presidentkandidat i Jacksonville, Florida var tröjor med texter som ”Hillary for prison” och ”Hillary sucks, but not like Monica” storsäljare. När Donald Trump talade skrek hans supportrar ”lock her up” och ”kill that bitch”. Trump sa inte emot, tvärtom lät han hatet gödas.

Jag misstror inte dig Anna Kinberg Batra och jag misstror inte dina intentioner. Men vi måste alla ta ansvar för en politisk samtalston som vi kan stå för och där vi kan respektera varandra oavsett meningsskiljaktigheter.

Jag vet att din partisekreterare också följde den amerikanska valrörelsen på plats och jag hoppas att ni nu kommer att föra en grundlig intern diskussion om vilka erfarenheter ni vill ta med er.

För med en debatt som präglas av våldsanspelningar och sexism blir vi alla förlorare.

Rasmus Lenefors, oppositionsråd i Huddinge (S)

Lyssnar på Donald Trump

rasmus-lenefors-donald-trump

Lyssnar just nu på ett tal av Donald Trump i Jacksonville, Florida. Det här har nog varit min mest intressanta upplevelse inom amerikansk politik. Att få träffa, samtala med och försöka förstå Donald Trumps väljare.

Det är lätt att avfärda Trumps anhängare som okunniga eller främlingsfientliga. Och ja, Trumps kampanj präglas av både hat och populism och den första halvtimmen av hans tal ägnades enbart åt demonisering av Clinton och Obama.

Men många av Trumps supportrar var både omtänksamma och varma personer som framför allt känner sig bortglömda av det politiska etablissemanget. Jag delar inte deras åsikter, tvärtom kommer jag varje dag att verka för ett annat samhälle. Men jag är övertygad om att det är genom att inkludera fler, inte färre, i det demokratiska samtalet som vi bäst motverkar fördomar och hat.

Medverkar i SVT:s valvaka

SVT Republikanernas konvent

Känner mig glad, hedrad och förväntansfull. Har blivit inbjuden till att medverka i SVT:s valvaka från Washington den 8 november. Det ska bli väldigt roligt, så klart.

Höstens presidentval blir mitt tredje presidentval och min femte valrörelse på plats i USA. Även om jag kände ett starkt engagemang för båda Obamas valrörelser är valet i november något annat.

Donald Trump har under valrörelsen uttryckt en rad bisarra förslag, som att bygga en mur mot Mexiko och att ge muslimer inreseförbud till USA. Med sin maktdelning mellan presidenten, kongressen och högsta domstolen är det amerikanska politiska systemet ändå uppbyggt för att förhindra radikala förändringar över en natt. Därför är jag, trots allt, inte främst oroad över Donald Trumps politiska förslag.

Listan över Trumps sexism och kvinnohat är lång. Hans supportrar kallar rutinmässigt Hillary Clinton för ”bitch” eller än värre skriker att ”someone should kill that bitch”. Samtidigt som Trump tittar bort eller allt oftare eldar på. Donald Trump har avhumaniserat muslimer, hånat funktionshindrade och attackerat familjer vars barn har dött i krig.

I år handlar inte valet om Hillary Clinton eller Donald Trump, Demokraterna eller Republikanerna, höjda minimilöner eller hårdare vapenlagar. Det handlar om synen på våra medmänniskor.

Hur ska vi människor behandla varandra, tilltala varandra? Är rasism, sexism och hot om våld acceptabelt? Ska en man vars hela kampanj utgörs av hat, hot och djup okunnighet bli världens mäktigaste person? Eller är USA, och världen, bättre än så?

I början av november åker jag tillsammans med två vänner till Florida för att följa valrörelsens slutspurt på plats. Jag ser fram emot att få knacka dörr för Hillary Clinton och i den lilla mån jag kan bidra till att Donald Trump inte blir USA:s nästa president.

Så utnyttjar Trump dådet i Orlando

Så utnyttjar Trump dådet i OrlandoPublicerad på Metro Debatt 18 juni 2016

Masskjutningen på gayklubben Pulse i Orlando har skakat om världen. Minst 49 kvinnor och män sköts till döds. Orlandodådet är den blodigaste masskjutningen i modern amerikansk historia.

Samtidigt är en polariserande valrörelse i USA på väg in i sitt slutskede och dödskjutningen har gett bränsle till en debatt om både vapenkontroll och radikalisering. Och i svallvågorna efter Orlando har skillnaden mellan de båda partiernas kandidater blivit tydlig.

Efter att Donald Trump säkrade Republikanernas nominering har han själv gett uttryck för att han ska agera, och formulera sig, mer enande. Men det första Trump gjorde efter Orlando var att twittra att han hade rätt i att förutspå en sådan attack. Precis som han gjorde efter Paris, Bryssel och San Bernardino. Innan han uttryckte sitt stöd för de drabbade.

Inte heller tog han tillfället att framföra en strategiskt balanserad kritik mot att Barack Obama och Hillary Clinton har varit för svaga i kampen mot terror och extremism, något han skulle ha stöd för även utanför den republikanska väljarkåren.

Istället argumenterade Trump, med samma dystopi som tidigare, för att masskjutningen i Orlando legitimerar diskriminering mot alla muslimer och, återigen, att muslimer ska få inreseförbud i USA. Detta trots att gärningsmannen var född i New York. Så agerar en populist som bygger sin valrörelse på att väljare ska känna rädsla.

Hillary Clinton intog en diametralt motsatt utgångspunkt. En grundläggande skillnad är att Demokraternas kandidat var försiktig med slutsatserna och framhöll att mycket information om masskjutningen fortfarande saknas. Utan att nämna Donald Trump vid namn kritiserade hon samtidigt en farlig, antimuslimsk retorik och att förbjuda muslimer från att komma till USA.

Därtill tydliggjordes skillnaden i inställningen till vapen. Donald Trump anklagade Hillary Clinton för att vilja ta vapnen från amerikaner och lovade att träffa NRA för att diskutera hur landets medborgare ska kunna försvara sig. Det kan jämföras med Hillary Clinton som redan i primärvalet var den mest progressiva kandidaten i vapenfrågan och som under sitt tal i måndags på nytt klargjorde att vapenkontrollerna måste skärpas och att militära vapen ska bort från gatorna.

Synen på vapen, invandring och kampen mot terror är konfliktlinjer som Donald Trump länge har sökt och efter förra helgens dödsskjutning kommer de med all sannolikhet att stå i centrum för höstens presidentval.

Vem som kommer att vinna den debatten är för tidigt att säga. Men låt oss slippa en valrörelse som präglas av inskränkthet och hat. Det vore ovärdigt mot alla de som föll offer i Orlando.

Rasmus Lenefors, statsvetare (S) som har arbetat i Barack Obamas båda presidentvalrörelser och praktiserade i Hillary Clintons återvalskampanj till senaten.

Sju år med Obama

obama-looking-downDen 8 november väljs USA:s nästa president. Det innebär följaktligen att vi samtidigt sätter punkt för Barack Obamas tid i Vita huset, även om han formellt sitter kvar en bit in på 2017.

Så hur summerar vi Obamas tid vid makten? Drygt sju år som har innehållit en återhämtning från finanskrisen, en historisk sjukvårdsreform, en mer tillbakadragen utrikespolitik, ett misslyckat försök att stänga Guantanamo, tragedin i Syrien, ett historiskt polariserat Washington, ett ”government shutdown” och ett Nobels fredspris. Bland mycket annat.

Undertecknad fick möjlighet att diskutera just Obamas tid i Vita huset i Kongresspodden, en svensk podcast om amerikansk politik. Du hittar avsnittet ”Sju år med Obama” här.

Mer att läsa: DN l DNGP l Huffington PostPoliticoSvDSVT l SVT