Etikettarkiv: Paul Ryan

USA-val med Uppsalas nämndemän

Voter registration

Väljarregistrering vid Hunter College på Manhattan, hösten 2012

Undertecknad fick i veckan möjlighet att gästa Uppsala Nämndemannaförening för att samtala om amerikansk politik, val till juridiska ämbeten och hur det har varit att som svensk arbeta i Obama-kampanjen (vilket jag tidigare har lagt ut texten om här).

Vi kom även in på varför Obama blev omvald, debatten på Hofstra University, väljarregistrering, fundraisers och Obamas tal i Virginia. En kul diskussion, rakt igenom.

* * *

Avslutar med lite rekommenderad läsning, i form av Newsweeks analys av den färska budgetuppgörelsen mellan Demokraterna och Republikanerna. Saxat från texten:

The budget compromise sets up a dramatic showdown between the Republican establishment in Congress and the Tea Party-style outside groups that hold so much sway over lawmakers. Since Republicans took the House in 2010, Speaker John Boehner, R-Ohio, has catered as much as possible to the demands of the conservative wing of his caucus. But the budget fight puts the speaker and his budget chairman, Representative Paul Ryan, R-Wisconsin, very publicly on the side of the deal. Meanwhile, powerful, deep-pocketed groups like the Club for Growth are lining up to oppose it. Everyone else must now pick a side.

Du kan läsa hela artikeln här.

Skäl att förvänta sig en offensiv Biden

Med anledning av kvällens vice presidentdebatt skriver undertecknad idag på Newsmill. Jag resonerar kring varför det finns skäl att förvänta sig en offensiv Joe Biden.

Debatterna mellan vice presidentkandidater avgör sällan om någonsin amerikanska val, av den enkla anledningen att det i slutändan inte är dem man röstar på. Kvällens och valrörelsens enda debatt mellan Joe Biden och Paul Ryan har dock potential att sätta ett rejält avtryck. Det finns också flera skäl att förvänta sig en Joe Biden som går på offensiven i Kentucky.

Det första skälet är givet: hans parti behöver det. Exakt hur mycket Mitt Romney har knappat in i de avgörande delstaterna efter sin debattvinst över Obama varierar från mätning till mätning, men att Romneys insats väckte nytt liv i en valrörelse som var på väg att glida honom ur händerna står klart. Det är båda sidor medvetna om. ”Last night was kinda tough, wasn’t it?” som en registrerad Obama-supporter frågade mig retoriskt dagen efter debatten.

Därför har både förväntningarna och insatserna höjts inför kvällens debatt. Demokrater som för någon vecka sedan skulle betrakta en oavgjord debatt som en seger, då det skulle hålla kvar Republikanerna på behörigt avstånd, känner nu att valrörelsen har hettat till på allvar och att de är i behov av en kraftfull insats av Joe Biden i kväll.

För det andra för att Joe Biden ställs mot en motståndare som inte kommer att stå med mössan i hand. När Biden 2008 debatterade mot Sarah Palin var hans främsta utmaning att inte framstå som mästrande mot den oerfarna Alaska-guvernören. I kväll är förutsättningarna annorlunda.

Paul Ryan är, sin ungdomliga approach till trots, en mångårig kongressledamot och Republikanernas wizz kid i ekonomiska frågor, som tillsammans med arbetslösheten är valrörelsens viktigaste ämne. Ryan kompletterar också den något okarismatiska Mitt Romney genom att vara en betydligt mer folklig person, en egenskap som han delar med den sittande vice presidenten. Allt som allt är det svårt att inte betrakta Ryan som en kompetent utmanare.

För det tredje för att Joe Biden är Joe Biden och svårligen kan beskrivas som någon färglös figur. Den som såg honom i Demokraternas primärval 2008, har hört honom tala eller har sett honom i intervjuer vet att det är en retoriskt begåvad, passionerad och inte sällan frispråkig politiker. Biden varvar skickligt jordnära verklighetsbeskrivningar med svulstiga penseldrag och bjuder då och då också på en och annan groda. Det ligger helt enkelt inte i hans natur att försöka fegspela sig till en seger och än mindre när förutsättningarna ser ut som de gör i kväll.

Precis som det var oväntat att Barack Obama skulle förlora genom en så slätstruken insats som han stod för i debatten mot Romney är det svårt att förutspå utgången av kvällens vice presidentdebatt. Däremot är det tydligt att debattens betydelse har ökat och att många både hoppas på och förväntar sig en rivig duell. Det är förutsättningar som Joe Biden med all sannolikhet älskar.

Rasmus Lenefors

Mer att läsa: DN l DN l DN l GP l GP l SR l SvD

Ny vecka i Obama-kampanjen

En ny vecka i Obama-kampanjen är igång. Den innehåller bl.a. väljarregistrering i Harlem och dörrknackning i Pennsylvania. Samt torsdagens debatt mellan Joe Biden och Paul Ryan.

Det lär bli åka av.

Inte bara för att Joe Biden är Joe Biden och rent av en tyngre retoriker än självaste Obama, utan också för att Paul Ryan är en karismatisk och påläst utmanare som drivs av ett tydligt politiskt case (mindre stat, mindre välfärd, lägre skatter).

Dessutom brukar vicekandidaterna ta ut svängarna lite mer och efter Mitt Romneys uppmärksammade seger över Obama i onsdags kommer Biden att vara ute efter revansch medan Ryan rider in på en våg av nyvunnet republikanskt självförtroende (vilket beskrivs av både CNN och NBC).

Som sagt, det lär bli åka av.

Mer att läsa: Martin Moberg l Ex l Ex l SvD

Romneys groda tydliggör hans problem

Med anledning av Mitt Romneys uppmärksammade uttalande har undertecknad skrivit en artikel som publiceras på Newsmill:

Videon från en privat fundraiser där Mitt Romney uttrycker att närmare hälften av USA:s befolkning är bidragsbundna offer har väckt en livlig debatt. Om klippet utgör ett ödesdigert misstag för Romney-kampanjen som en del experter redan hävdar återstår att se. Oavsett förstärks bilden av en kandidat som fortfarande famlar i de frågor som borde vara hans trumfkort: jobben och ekonomin.

Barack Obama har åstadkommit en hel del under sin första mandatperiod. En historisk sjukvårdsreform, regleringar på Wall Street, en räddad bilindustri och en dödad terroristledare. ”General Motors is alive and Bin Ladin is dead” som Joe Biden summerar det. Likväl har presidenten det svårt i de allra viktigaste frågorna: jobben och ekonomin.

USA:s ekonomi återhämtar sig långsamt men är fortsatt svag. Samtidigt är arbetslösheten fortsatt hög: 8,3 procent i augusti. Även om den har varit uppe och vänt på över 10 procent är den trots allt lika hög nu som under Obamas första månad i Vita huset. Inte sedan Franklin D. Roosevelt har en amerikansk president blivit återvald med lika höga arbetslöshetssiffror. Republikanerna har onekligen ett kommunikativt slagläge.

Trots det är ”försiktigt positiv” det svar jag har fått från demokrater från såväl New York, Santa Barbara som Pennsylvania när jag har frågat vad de tror om utgången i valet. Och de har opinionssiffrorna på sin sida. Barack Obama leder just nu i samtliga avgörande swing states. Varför? Kärnfullt uttryckt för att hans motståndare inte har lyckats presentera ett bättre alternativ. Mitt Romney och Paul Ryan saknar en konkret plan för fler jobb och en stringent berättelse för morgondagens USA.

Romney är givetvis medveten om att han inte lyfter i opinionen. Därför gjordes ett tafatt försök att skuldbelägga Obama för de fyra dödade amerikanerna i Libyen. Det misslyckades och väckte enbart ilska från ledande republikaner som vill se ett fokus i Romney-kampanjen. Om inget exceptionellt inträffar på den globala arenan kan vi förvänta oss att den oerfarna duon Romney och Ryan håller sig borta från den utrikespolitiska debatten framöver.

Istället lär vi få se en upptrappning av den retoriska frågan ”are you better off than four years ago?” och en precisering av hur det republikanska alternativet tänker skapa de tolv miljoner jobb som de talar om. Det behövs om de ska lyckas övertyga tillräckligt många väljare om att byta ut ledningen i Vita huset.

Sjukvårdsreformen, bilindustrin, Bin Ladin och den internationella terrorismen. Dessa ämnen, och många fler, kommer att debatteras och utvärderas under hösten. Men mätningarna är tydliga: jobben och ekonomin är de dominerande frågorna.

Den verklighetsbeskrivning som Mitt Romney fortfarande kämpar emot uttrycktes väl av James, en medelålders man med ett välansat vitt skägg, som jag träffade när jag knackade dörr med Obama-kampanjen i en förortsidyll i Pennsylvania: ”Obama tog över i ett läge då finansinstituten nyss hade kollapsat, bankerna var på väg att falla och landet befann sig på en motorväg mot en depression. Det är en lång väg kvar att vandra men det hade definitivt kunna vara värre. Vi är på väg åt rätt håll.”

Rasmus Lenefors

Läsvärt: Ab l DN l DN l SvD l SvD

Obama om USA:s vägval

Vilka tal vi fick höra igår!

För undertecknad, som har ett särskilt intresse för politisk kommunikation och retorik, är det svårt att hitta en större inspirationskälla än Barack Obama. Ja, det skulle möjligen vara hans egen vice president Joe Biden, som igår höll ett kraftfullt brandtal innan presidenten själv gick på. Att många av de mer storslagna formuleringarna inte skulle passa in i en svensk kontext är en annan sak.

Obamas tal, som vi såg tillsammans med Demokraterna på Manhattan, kan sammanfattas med att han tog striden om historiebeskrivningen av de senaste fyra åren. Medan Mitt Romney och Paul Ryan kallar Obamas tid för ett misslyckande lyfter presidenten fram de bilindustrijobb som har räddats i Detroit, den historiska sjukvårdsreformen, att kriget i Irak är avslutat, att Osama Bin Ladin är död, och att Wall Street har reglerats.

Förväntningarna när Barack Obama svors in 2009 var närmast orimliga och det politiska systemet i USA är i princip konstruerat så att du inte ska kunna genomföra några radikala förändringar över en natt. Med det sagt har presidenten onekligen lyckats åstadkomma en del.

I den andra delen av sitt tal, som gärna hade fått innehålla lite mer sakpolitik (möjligen sparar han på krutet till debatterna), målade Obama upp bilden av att vägen mot ”Change” bara är påbörjad. Utmaningarna som ligger framför honom och det amerikanska folket är fortfarande många och valet står nu mellan om man tror på den inslagna vägen eller om man vill byta till den som Mitt Romney förespråkar.

Läsvärt: Ab l SvD